Ljudskola

Ljudombudsmannens ljudskola.1
Akustik, ljuddämpning, dB, ljudmiljö,  luftljud, stomljud, efterklang, stående vågor.
Listan på ord och utryck är lång i ljudvärlden.

För dig som ska beställa  ljud är det bra att känna till de vanligaste fackuttrycken.
I ljudskolan förklarar vi på enkelt sätt hur ljud fungerar
och hur allt hänger ihop. Ljud styrs av fysikaliska lagar.

Akustik är läran om ljud. Ljud är det vi uppfattar med våra öron. Ljudvågor skapar tryckskillnader på vår trumhinna som i sin tur påverkar håren i öronsäcken som sitter bakom trumhinnan. Bullerskador är skador på håren i öronsnäckan som uppstår när man utsätts för höga ljud och man får en hörselnedsättning.[1]

Frekvens
Frekvens mäts i enhet Hz efter vetenskapsmannen Heinrich Rudolf Hertz
Vårt öra kan höra frekvenser (antal svängningar per sekund) från 20 svängningar till 20 000 svängningar per sekund.
Det är ett brett ljudområde och är anledningen till att dB skalan är logaritmisk.
Daglig tal är mellan 100-8000 Hz där den viktigaste taletuppfattbarheten
ligger runt 1000 Hz. Det är därför 1000 Hz  är den ton vi har/hade
som kopplingston i våra telefoner.

Ljudstyrka Ljudstyrka mäts i dB. (Decibel efter skotska vetenskapsmannen Graham Alexander Bell). Ljudnivån för t.ex. en högtalare mäts normalt med en decibelmätare på 1 meters avstånd.

230 dB uppfattar vi som tyst. Ett sovrum skall helst vara runt 25 dBA.
60 dB beskriver normal samtalston

85 dB är den ljudnivå när det är risk för hörselskador om du utsätter dig för det ofta och länge. Det är ungefär ljudnivån från en vanlig dammsugare. I industrier får man inte utsättas för mer än 85 dBA under 8 timmar.

En minskning av ljudet med 10 dB uppfattar av örat som en halvering av ljudnivån. (vid 1000 Hz)

Hastighet
Ljudet färdas i marknivå ca 340 m/s. Detta kan jämföras med ljusets
hastighet som är ca 7,5 varv runt jorden på en sekund.
 
3Psykoakustik
Vi är mycket subjektiva i vårt hörande. Vi hör ofta det vi vill höra!
Vissa ljud kan vi ”undertrycka” men andra irriterar oss mer när
vi väl börjat höra dem. Humör, syn och många andra faktorer påverkar. När ljudet når öronen är viktigt. All denna kunskap kan användas för att skapa bättre skolmiljöer, restauranger och andra lokaler.
Vi måste ta med psykoakustiken för att lyckas!

Ljudabsorption
Ljudabsorption är  ”absorption av ljud”, dvs. hur mycket ljud som sugs upp i väggar och tak. Är det hårda väggar blir det mycket reflektion och liten absorption. Är det mjuka väggar blir det mycket absorption och lite reflektion. Det uppsugna ljudet i den mjuka väggen omvandlas till värme.
Ljudabsorption mäts i ett Alpha-värde, första bokstaven i grekiska
alfabetet och betecknas med a. Värdet på a varierar mellan 0 och 1.
Siffran 1 betyder ingen reflektion dvs full absorption (100 %)
och 0 ingen absorption dvs full reflektion (0 %).
Är värde 0,7 har 70 % av ljudet absorberats och omvandlats till värme.

5 klasser4
Det finns 5 klasser av ljudabsorbenter. A, B, C D, E. De tre viktigaste är listade nedan (A, C och D)

  • A är absorption mellan 0.8 och 1.0
  • C är absorption mellan 0.6 och 0.8
  • E är absorption mellan 0.2 och 0.3

 

Efterklangstid
Efterklangstid är den tid (i sekunder) det tar för ljudet att sjunka
från tex 100 dB till 40 dB. Om det tar 2-4 sekunder är du troligen i en kyrka.88CFC292-71ED-4C65-A7FA-BBDB72BBA47C@savman.se

Om det tar 0.5 sekunder är det troligen ett rum med hög dämpning.
Om det är ett klassrum ses det som ett ”bra rum att prata i”.

Talkomfort 0.5 sekunders efterklangstid säger inte så mycket om det är bra eller dålig talkomfort. Bra talkomfort är t.ex. när vi ”hör” vår egen röst när vi pratar inför tex åhörare. Du känner att rösten ”bär” och du behöver inte höja eller skrika för att folk ska höra vad du säger. I naturen kommer de flesta ljuden från sidan framifrån eller bakifrån. Inte ovanifrån. Tidiga reflexer från taket ökar taluppfattbarhet och är viktiga.

Hur gör man för att få bra ljud och talkomfort.
Ett nedpendlat absorberande undertak är att rekommendera.
Absorbenterna ska oftast sitta med distans så att även lågfrekvensen dämpas.
Det gör underverk för taluppfattbarheten.

Om sedan högtalare för meddelande av olika slag sitter på
väggarna i stället för taket blir talkomfort och talhörbarhet
mycket bättre.20150710_105314

Finns det sedan möjlighet till textilgolv blir det bättre 
ljudmiljö som fungerar bra för skolan, restaurangen, matsalen,
konferensrummet, kontoret osv.

Att många högtalare sitter i taket i butiker och restauranger
beror på att arkitekter och elektriker
ser det som praktiskt. Det är lätt att dra kablar och högtalarna ”syns” inte.
Däremot blir budskap svårare att uppfatta och det har avsändare och
marknadsförare synpunkter på.

Reflexer
Talkomforten påverkas också av vilken typ av reflexer du får när du pratar.
Tidiga reflexer under 0.01 sekunder hjälper medan reflexer
längre än 0.01 sekunder ofta försämrar taluppfattbarheten.
0.01 sekunder (10 ms) motsvarar ca 3.4 meter.

Ljudisolering
Ljudisolering beskriver hur mycket ljudet dämpas när det passerar 6

genom en vägg.

Byggnader har två typer av ljudisolering: luftljudsisolering (luftburet)
och stomljudsisolering (flanking eller vibrationstransmission)

En normal vägg i ett hyreshus dämpar ljudet från ett rum till ett
annat med ca 50 dBA. I gamla hus kan det vara mindre.
I de nya reglerna skall väggen dämpa 53 dBA för ljudklass C.
Detta är normalfallet och betyder att ett ljud från en lägenhet till
en annan kommer att dämpas med 53 dBA i området 50 till 3150 Hz.

Ett annat ord i detta sammanhang kallas”stegljud”
Det är ljudet du hör från någon som går på golvet i lägenheten ovanför.
Där mäter man både luftljudsisolering och vibrationstransmission med en liten maskin. Den ”går på golvet” och man mäter hur mycket ljud som finns
i lägenheten under detta golv. Med ljudklass  C  ligger värdet runt 53 dB eller högre.

Ljudombudsmannen  förbättrar ljudmiljön på restauranger.

Vet krögare att smaken påverkas av ljudnivån? Redan vid nivåer
på 75dB börjar förmågan att uppleva smaker logo frilagdförsämras.
Det är framför allt sötma och sälta som försämras.
Har du provat flygplansmat i lugn miljö?

Då kommer du märka hur salt maten är.
Den måste vara mycket salt för att du ska känna smaken i luften med en ljudnivå på mellan 90-100 dB kabin (se referens nedan). Detta kan krögare fundera på. Förbättra ljudmiljön med rätt placerat dämpmaterial, på rätta ställen, använda färre högtalare med bra kvalitet och få maten att smaka bättre.
Då kan man njuta av maten, tala med varandra och få en
helhetsupplevelse. Vill du läsa mer om hur mat påverkas av ljud. Läs här

Intensivkurser
Vi håller ljudutbildningar och föredrag för att förklarar ljud
så det blir lättbegripligt till olika målgrupper.

 

Avancerade kurser görs  med Qirra Sound Technologies Europe AB Läs mer här Bilder från tidigare kurser med dr Thomas Lagö

Course room1E85F43F-5787-4B7C-86E3-9C66A1B5A88B@savman.se     2B93C452-F738-4BD2-BB93-34C3CAE93401@savman.se