Kort ljudkurs

Akustik, ljuddämpning, dB, ljudmiljö,  luftljud, stomljud, efterklang, stående vågor.

Listan på ord och utryck är lång i ljudvärlden.

För dig som ska beställa  ljud är det bra att känna till de vanligaste fackuttrycken.

I ljudskolan förklarar vi på enkelt sätt hur ljud fungerar och hur allt hänger ihop. Ljud styrs av fysikaliska lagar.

Vill du veta mer? Beställ en halv, heldag eller flera.

Boka här: Ljudkurser

dB

Ljudstyrka mäts i dB. Decibel efter skotska vetenskapsmannen Graham Alexander Bell. Ljudnivån för t.ex. en högtalare mäts normalt med en decibelmätare på 1 meters avstånd.

30 dB uppfattar vi som tyst. Ett sovrum skall helst vara runt 25 dB.
 60 dB beskriver normal samtalston

85 dB är den ljudnivå när det är risk för hörselskador om du utsätter dig för det ofta och länge. Det är ungefär ljudnivån från en vanlig dammsugare. I industrier får man inte utsättas för mer än 85 dB under 8 timmar.

Det finns spaltkilometer som beskriver vad dB är. Här gör vi det enkelt.

För att enkelt förklara dB gör vi så här.

Lyssna först på referensnivån. Den kallar vi 0 dB. (rör inte volymknappen efter att du bestämt hur högt du vill ha referensnivån)

Ljudspelare

Använd upp/ner-piltangenterna för att öka eller sänka volymen.

Nu lyssnar vi på 3 dB högre

Ljudspelare

Använd upp/ner-piltangenterna för att öka eller sänka volymen.

Inte så stor skillnad.

Nu lyssnar vi på 6 db högre

Ljudspelare

Använd upp/ner-piltangenterna för att öka eller sänka volymen.

Jo nu hör vi skillnad

Nu lyssnar du på 10 dB högre.

Ljudspelare

Nu uppfattar örat det som dubbelt så högt.

Det betyder att 3 db inte är stor skillnad men att 10 dB uppfattar örat som dubbelt så hög ljudnivå och det är det som är det viktiga att förstå.

Om man vill sänka ljudet så måste sänkningen vara minst 6-10 dB för att uppfattas som en tydlig skillnad.

Om det bara blir 3-6 dB kommer du som kund tycka att det var mycket pengar för lite skillnad.

Ibland ser du att det står dBA. Det betyder att allt ljud under 200 Hz inte mäts. Vi hör tydligt ljud under 200 Hz som sövande buller men lagstiftningen bryr sig inte om det.

Lågfrekvens

Brum från en gitarrförstärkare är ofta 50Hz och det beror på att det är den frekvensen vi har i våra eluttag.

Att inte bry sig om frekvenser under 200 Hz är dumt men det är så lagstiftningen är skriven.

Vill du veta hur det verkligen är för ljudnivåer ska du mäta med dBZ. Då mäts alla frekvenser. Vi mäter både dBA och dBZ och redovisar båda och tar med dessa värden i våra förslag.

Det är så ljud borde bedömas och mätas för att ge korrekt bild av hur mycket ljud vi blir exponerade av.

Nu har du kunskap om 3, 6 och 10 dB och med den kunskapen kommer du långt.

Efterklangstid

är den tid (i sekunder) det tar för ljudet att sjunka
från tex 100 dB till 40 dB. Om det tar 2-4 sekunder är du troligen i en kyrka.
Om det tar 0.5 sekunder är det troligen ett rum med hög dämpning.
Om det är ett klassrum ses det som ett ”bra rum att prata i”.

Talkomfort

0.5 sekunders efterklangstid säger inte så mycket om det är bra eller dålig talkomfort. Bra talkomfort är t.ex. när vi ”hör” vår egen röst när vi pratar inför tex åhörare. Du känner att rösten ”bär” och du behöver inte höja eller skrika för att folk ska höra vad du säger. I naturen kommer de flesta ljuden från sidan framifrån eller bakifrån. Inte ovanifrån. Tidiga reflexer från taket ökar taluppfattbarhet och är viktiga.

Hur gör man för att få bra ljud och talkomfort.

Ett nedpendlat absorberande undertak är att rekommendera.
Absorbenterna ska oftast sitta med distans så att även lågfrekvensen dämpas.
Det gör underverk för taluppfattbarheten.

Om sedan högtalare för meddelande av olika slag sitter på väggarna istället för taket blir talkomfort och talhörbarhet mycket bättre.

Finns det sedan möjlighet till allergitestade textilgolv blir det bättre ljudmiljö som fungerar bra för skolan, restaurangen, matsalen, konferensrummet, kontoret osv.

Att många högtalare sitter i taket i butiker och restauranger beror på att arkitekter och elektriker ser det praktiskt. Det är lätt att dra kablar och högtalarna ”syns” inte.
Däremot blir budskap svårare att uppfatta. Det har avsändare och marknadsförare synpunkter på.

Reflexer

Talkomforten påverkas också av vilken typ av reflexer du får när du pratar.
Tidiga reflexer under 0.01 sekunder hjälper medan reflexer
längre än 0.01 sekunder ofta försämrar taluppfattbarheten.
0.01 sekunder (10 ms) motsvarar ca 3.4 meter.

Ljudombudsmannen ljudskola förklarar hur du kan skydda dig och vad starka ljud och hur irriterande ljud påverkar oss undermedvetet.

Akustik läran om ljud

Ljud är det vi uppfattar med våra öron. Ljudvågor skapar tryckskillnader på vår trumhinna som i sin tur påverkar håren i öronsäcken som sitter bakom trumhinnan. Bullerskador är skador på håren i öronsnäckan som uppstår när man utsätts för höga ljud och man får en hörselnedsättning.^[1]

Frekvens

Frekvens mäts i enhet Hz efter vetenskapsmannen Heinrich Rudolf Hertz.

Vårt öra kan höra frekvenser (antal svängningar per sekund) från 20 svängningar till 20 000 svängningar per sekund.

Det är ett brett ljudområde och är anledningen till att dB skalan är logaritmisk.

Daglig tal är mellan 100-8000 Hz där den viktigaste taluppfattbarheten ligger runt 1000 Hz. Det är därför 1000 Hz  är den ton vi har/hade som kopplingston i våra telefoner.

Ljudstyrka

Ljudstyrka mäts i dB. (Decibel efter skotska vetenskapsmannen Graham Alexander Bell). Ljudnivån för t.ex. en högtalare mäts normalt med en decibelmätare på 1 meters avstånd.

30 dB uppfattar vi som tyst. Ett sovrum skall helst vara runt 25 dBA.
60 dB beskriver normal samtalston.

85 dB är den ljudnivå när det är risk för hörselskador om du utsätter dig för det ofta och länge. Det är ungefär ljudnivån från en vanlig dammsugare. I industrier får man inte utsättas för mer än 85 dBA under 8 timmar.

En minskning av ljudet med 10 dB uppfattar av örat som en halvering av ljudnivån. (vid 1000 Hz)

Hastighet

Ljudet färdas i marknivå ca 340 m/s. Detta kan jämföras med ljusets hastighet som är ca 7,5 varv runt jorden på en sekund.

Psykoakustik

Vi är mycket subjektiva i vårt hörande. Vi hör ofta det vi vill höra!

Vissa ljud kan vi ”undertrycka” men andra irriterar oss mer när  vi väl börjat höra dem. Humör, syn och många andra faktorer påverkar. När ljudet når öronen är viktigt. All denna kunskap kan användas för att skapa bättre skolmiljöer, restauranger och andra lokaler.

Vi måste ta med psykoakustiken för att lyckas!

Ljudabsorption

Ljudabsorption är  ”absorption av ljud”, dvs. hur mycket ljud som sugs upp i väggar och tak. Är det hårda väggar blir det mycket reflektion och liten absorption. Är det mjuka väggar blir det mycket absorption och lite reflektion. Det uppsugna ljudet i den mjuka väggen omvandlas till värme.

Ljudabsorption mäts i ett Alpha-värde, första bokstaven i grekiska alfabetet och betecknas med a. Värdet på a varierar mellan 0 och 1.

Siffran 1 betyder ingen reflektion dvs full absorption (100 %) och 0 ingen absorption dvs full reflektion (0 %).

Är värde 0,7 har 70 % av ljudet absorberats och omvandlats till värme.